Årsmöte i nordligaste regionalföreningen 2002-05-16

Norrbottens läns lantmäteriförening som bildades redan 1873 är alltjämt synnerligen vital, med ett femtiotal medlemmar. Den hade häromdagen årsmöte, varvid föreningens hedersledamot, lantmäterihistorikern Georg Palmgren traditionsenligt föredrog protokollet från motsvarande tillfälle ett sekel tidigare – en lika intressant som nöjsam läsning. Georg presenterade också sin senaste skrift, Justerare – en lantmätarsyssla 1735 – 1878. – Styrelsen, med ordföranden Jan-Olof Hedström i spetsen omvaldes. För programmet i övrigt svarade Bernt Engström, GIS-konsultchef i Luleå, som tillsammans med Hans Stöckel beskrev tillämpningen av ”GIS på webben”. Den nya tekniken skapar möjligheter för nationella system, anpassade till användarens personliga behov. – Föreningens höstmöte har sedan några år arrangerats tillsammans med Lantmätarföreningen i Västerbottens län, vilket resulterat i ett givande utbyte

Sten Heijer

Norrbottens och Västerbottens läns lantmätareföreningar gemensamma höstmöte den 15 november 2000. Referat av Mats Rundqvist

Lantmätareföreningarna i Västerbotten och Norrbotten har enligt ny god (nu ettårig) tradition hållit ett gemensamt höstmöte.

Platsen för höstmötet den 15 november var Varuträsk mineralpark en dryg mil utanför Skellefteå.

Att Norr- och Västerbotten är vidsträckta län märktes med deltagare från Haparanda till Umeå och t o m ända ned från Sundsvall.

Vid mötet deltog representanter från kommunalt och statligt lantmäteri, liksom från Bergmästarämbetet, Banverket och SCA samt inte minst några av våra mångkunniga seniormedlemmar.

Vid mötet hölls tre små berikande föredrag kring lantmäterifrågor och en på platsen visning (nedstigning och besiktning) av den på militärstrategiska material mineralrika gamla Varuträsk gruva.

Sålunda berättade förre gd:n numera seniorkonsulten Jim Widmark inledningsvis om ett projekt för ledningsutveckling inom lantmäterisektorn i Estland och Lettland. Jim Widmark belyste särskilt inriktningen på att försöka bryta det sovjetanstrukna auktoritära arbetssättet i förvaltningen för att nå större effektivitet och arbetsglädje.

Som nummer två i raden berättade Metrias Jan Schröder om databasuppbyggnad inom Barentsregionen. Barentsregionssamarbetet (från holländske 1500-tals upptäcktsresanden Willem Barents), som omfattar de nordligaste länen i Finland, Norge, Ryssland, Sverige, utgör ett östvästligt projekt med bedömd stor utvecklingspotential såväl vad gäller kulturellt som ekonomiskt utbyte. Inom regionen finns 5 miljoner invånare och 1400 km2. Det lantmäterianknutna databasuppbyggnadsprojektet har som mål att få till stånd en gemensam digital kartdatabas med tillhörande lägesuppgifter. I första fasen (1998-2000) av infrastrukturprojektet ”GIT within the Barents” som finansierats med såväl EU interreg-medel som statliga pengar har ingått såväl utbildningsinsatser och teknikuppbyggnad som en databasuppbyggnad. Som ett konkret resultat har bl a tagits fram en landsöverskridande Barents karta i skala 1:1 miljon. I fas 2 av Barentsprojektet, 2000-2002 (?), avses byggas upp en gemensam virtuell (internetbaserad) databas med bibehållande av nationella databaser.

Som nummer tre i raden berättade Lantmäterimyndighetens Ricard Lundgren om Swedesurveys projekt för hjälp till uppbyggnad av en modern mät- och kartorganisation som viktigt medel i ett genomförande av en sedan 1960-talet påbörjad jordreform på Filippinerna.

För Filippinerna med sina 80 miljoner invånare varav 20 % (av den arbetande befolkningen) är sysselsatta i jordbruk, men endast 30 % av agrarbefolkningen äger sin jord, betyder en jordreform såväl ökade sysselsättningsmöjligheter som möjligheter till förbättrad livsmedelsproduktion på de mycket bördiga jordarna. Målet är att de jordlösa familjerna skall erhålla ett område om 1-5 ha vardera som de sedan finansierar med förmånliga lån. Swedesurveys insatser innefattar hjälp genom utbildning och materialanskaffning till uppbyggnad av ett modernt Lantmäteri tillsammans med Filippinska myndigheter. För jordreformen ingår insatser som mätning (för uppdelning av de stora ägor-haciendor som lösts in), digital kartering, uppbyggnad av ett digitalt Landinformationssystem inklusive uppbyggnad av ett modernt jordregister. Swedesurvey-projektet, som i skedet 1997-2000 bl a inneburit att 600 utbildats, och att teknikuppbyggnad skett med bl a GPS-mätstationer, GIS-programvaror och datorer, har nu gått över i en konsolideringsfas där ansvaret växlats över till inhemsk personal.

Den informativa delen av sammankomsten avslutades med en visning av år 1997 tillkomna Varuträsk mineralpark innefattande besök nere i den gamla gruvan där framförallt de militärstrategiska mineralerna Lithium och cesium bröts fram till år 1946. Under krigsåren användes mineralerna i produktion av syntetiskt gummi och IR-lampor.

Mötet i mineral- och trärikets Skellefteå-Varuträsk avrundades med en enkel middag i Mineralparkens mycket trevliga trähuvudbyggnad.

Protokoll från Norrbottens läns lantmäteriförenings årsmöte den 5 juni 2000 i Luleå tingsrätts lunchrum.

Närvarande föreningsmedlemmar: Anna Karlsson, Eva Andersson-Hjälte, Jan-Olof Hedström, Åsa Söderholm, Sten Heijer, Anders Höljman, Rolf Pettersson, Mats Rundqvist, Åke Öqvist, Per Hermansson, Georg Palmgren, Göta Teodorson, Hans Stöckel, Lars Suo, Erik Åsbrink, Björn Johansson, Svante Astermo, Bengt Brändström (föreningens hedersordförande), Katarina Lindqvist och Lennart Johansson.

1 § Ordförande Jan-Olof Hedström öppnade sammanträdet och hälsade alla välkomna till årtusendets första årsmöte med Norrbottens läns lantmäteriförening. – Föreliggande dagordning godkändes. Till ordförande för dagen utsågs Jan-Olof Hedström, till sekreterare Sten Heijer.

2 § Sekreteraren uppläste protokollet från föregående sammanträde.

3 § Georg Palmgren uppläste protokollet från motsvarande sammanträde ett sekel tidigare, daterat den 26 februari 1900.

4 § Åsa Söderholm föredrog valda delar ur räkenskaperna för 1999. Inkomsterna hade uppgått till 5634 kronor, utgifterna till 5210 kronor. Behållningen vid årets slut var 16039 kronor.

5 § Någon skriftlig revisionsberättelse hade ännu inte kommit årsmötet tillhanda, men innehållet var väl känt, och delgavs de närvarande. Revisorerna hade föreslagit att resultat- och balansräkningen skulle fastställas, och att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1999. – Årsmötet beslutade i enlighet med vad revisorerna hade föreslagit.

6 § Georg Palmgren hade i en till ordföranden inkommen skrift erinrat om att lantmäterimuseet numera saknar fasta lokaler. Han var i färd med att tillverka montrar där åtminstone de viktigaste föremålen kunde exponeras, och hemställde att föreningen kunde lämna visst bidrag till materialkostnaderna. – Ordförande meddelade att frågan övervägts av styrelsen, som ej ansett sig kunna tillstyrka några sådana kostnader. Frågan skulle emellertid bevakas av styrelsen.

7 § Årsmötet beslutade att årsavgiften för nästa år skulle vara oförändrad, d v s 100 kr.

8 § Förrättades val av styrelse och revisorer.

Till ordförande omvaldes Jan-Olof Hedström, med ettårigt mandat.

Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Hans Stöckel och Sten Heijer, bägge för två år. (I styrelsen ingår dessutom ordinarie ledamöterna Åsa Söderholm och Lennart Johansson, vars mandattid utgår 201. Detsamma gäller för styrelsesuppleanten Rolf Pettersson.)

Till ordinarie revisor valdes Mats Rundqvist (sammankallande), och till revisorsuppleant Eva Ekelund, bägge för två år. (Ordinarie revisorn Åsa Perssons mandattid utgår 2001)

9 § Årsmötet förklarades därefter avslutat

Vid protokollet: Sten Heijer

Justeras: Jan-Olof Hedström

Efter årsmötet intog de närvarande gemensam middag. Som föreningens gäster deltog tillika Hans Brusewitz, Luleå tingsrätt, Ulf G Andersson, d:o, Göran Ekman, Bodens tingsrätt, Bengt Stenudd, Miljödomstolen och Tapio Mikkola, Norra Finlands Jorddomstol.

Efter måltiden kåserade Erik Åsbrink om sina 23 år som fastighetsråd, en tjänst som han inom kort lämnar med pension. Hans intressanta anförande kan kortfattat refereras sålunda:

Fastighetsdomstolarna tillkom 1969, d v s tre år innan fastighetsbildningslagen trädde i kraft. Det finns 25 sådana domstolar, d v s i princip en i varje län. Fastighetsdomstolen har att handlägga ett 30-tal olika måltyper, vilket gör arbetet synnerligen omväxlande. – I jämförelse med domstolsförfarandet är en fastighetsbildningsförrättning en process som inleds med en ansökan, och som avslutas med ett beslut av förrättningslantmätaren. Denne förutsätts vara aktiv, han utreder alla frågor, han har att genom officialprövning beakta de allmänna intressena, och meddelar till sist ett beslut. En domstol, däremot, har i regel att lösa uppkomna tvister i anledning av en avslutad förrättning. Avgörandet kan innebära att förrättningen inställes, att målet avskrives, eller återförvisas. – Erik hade under sin långa tjänstgöring givetvis hunnit uppleva mål av de mest skilda slag, från de enklaste till de mest komplicerade. Handläggningstiden för ett enkelt mål kan begränsas till någon halvtimme. Det mest omfattande mål i vilket Erik deltagit krävde 28 dagars huvudförhandling.

Erik beklagade att lantmäteriet numera är utsatt för svårartad ekonomisk press, vilket innebär att många ärenden får lov att avgöras utan den omsorg som bord föreligga. Detta påverkar ibland förrättningsresultatet i negativ riktning.

När Erik nu slutar sin tjänstgöring som fastighetsråd vill han ha sagt att han innehaft det allra bästa jobb som man kan ha som lantmätare.

Tapio Mikkola redogjorde för organisationen av jorddomstolarna i Finland. Det finns sålunda fyra jorddomstolar, indelade i åtta divisioner. Tapio tjänstgör vid de division som är förlagd till Rovaniemi. Här uppe råder särskilda svårigheter, eftersom förhandlingarna kan förekomma på fyra olika språk.

I Finland förekommer endast tre instanser, lantmäteriförrättning, jorddomstol, samt Högsta domstolen. Klagomål får föras till högsta instans endast efter tillståndsprövning. Detta förekommer relativt sällan.