Här nedan återges Konrad Janssons bilder  med Ernst Indebetous text. Dessutom finns motsvarande lagtext i 1866 år skiftesstadga.

Försättsblad

 

Klockan är tio sig grannarna samla

Lantmätarn begapas af unga och gamla

• 28. ”När den till förrättningen utsatte dag infaller, skall landtmätaren sist klockan 10 förmiddagen, jemte gode männen, publike ombud och delegare, å förrättningsstället sig infinna…”

• 38 ”Finnes karta öfver egor, varå skifte eller annan landtmäteriförrättning verkställas skall, att tillgå: då bör den, så framt ej delegarna enhälligt anse kartan oduglig att läggas till grund för förrättningen, i deras och gode männens närvaro jemföras med marken …..”

 

Början är gjord, baslinjen stakas –

Hemma i byn det slagtas och bakas

Så att landtmätarn maten kan få –

Men huh, stackars pojkar, hvad de få klå

• 40  ”Egomätning skall, med iakttagande af hvad om de geometriska grundernas tillämpning vid kartors upprättande är särskildt föreskrivet, verkställas med den noggrannhet och fullständighet, att, såvidt den antagna skalan medgifver, kartan öfver ett affattat område må deraf utgöra en trogen och redig afteckning;” …

Nej, hör han därborta, hvad ropar han nu

Det är ju nio i stället för sju

• 41 ”Vid egors mätning och andre göromål, som ute på marken verkställas, ege landmätaren att dertill äska nödig hantlangning, som af delegarne efter den i 110 P stadgade grund bör; dock må sådan handtlangning icke kunna under slåtter och skördetiderne utfordras, der ej delegarne derom äro ense. Förslöser landtmätaren dagsverken, eller uppbådar mera manskap, än han oundgängligen behöfver och vid förrättningen kan sysselsätta; ansvare som för tjensteförseelse….”
• 42 ”Landtmätare må icke hindras att egor öfvergå, i hvad till verkställighet af hans förrättning nödigt finnes; vare han dock skyldig dervid noga tillse, att skada å växande gröda, så vidt möjligt är, undvikes, samt att skog icke onödigt nedhugges.”

Till lättnad i hägnad och ögonens fägnad

De ägor utbyta och vänskap sen knyta

• 58 ”Kan genom egoutbyte, i andra fall, än nu nämnda äro, beqvämlighet för odling eller häfd eller annan dylik fördel vinnas, och förena sig jordegare om sådant utbyte, då må det, utan hinder af skifte eller egostyckning, som förut fastställts, ske, på sätt i 56 P sägs.”

Landtmätarn och hans ”vise” män

De sätta grader och dela se´n

Och allting blir då rakt på tok

Det ser envar, en smula klok

• 64 ”Förrän om lotternes läge afgjordt varder, företages egograderingen, hvarmedelst egor, som, i anseende till deras naturliga beskaffenhet, äro sämre och derföre, oaktat lika skötsel, gifva mindre afkastning, än andra af bättre jordmån, kunna, genom en derefter lämpad tillökning i vidden, med hvarandra jemföras och till vederlag beräknas….”

På samfällda platsen för allmänt behov

Der är det ett liv och ett fläng

Der mången för sqvallret blir säkert ett rof

Landtmätarn nog ock får en släng

• 66 ”För allmänna gator och vägar till stad, kyrka och qvarn, grödans inkörsel, skogsfärder, torfmossar, vattenställen m.m. samt aflopps- och floddiken, bör nödigt utmål af oskifto tagas….”

11 kap. Om delningsgrunden. (69 §) ”Delningsgrund eller måttstock för egors skiftande å landet, så väl särskilda hemman emellan, som emellan delegare i ett och samma hemman, vare den, som i lag eller särskilda författningar för vissa landsorter stadgad är eller framdeles stadgas kan….”

Uti Grälberga by

var ett faseligt kny

Då landtmätarn om da´n

viste ut skiftesplan

 

Sjelfva nämndemansfar

som ju eljes är rar

Var så vresig och arg

och hans gumma så arg

 

En hvar grundade på

hur det nu skulle gå

Då man sjelf ju fått minst

men ens granne så´n vinst

• 92 ”Med iakttagande af de för skiftesläggningen nu stadgade grunder, skola skiftesmannen och gode männen, efter öfverläggning med delegarne och sedan egorne blifvit uträknade, upprätta provisionel plan till skiftet, å kartan utmärka delegarnes egolotter och desamma å marken för dem utvisa;…”

• 97 ”Sedan afgjordt blifvit, hvilka af delegarne komma att utflytta, böra skiftesmannen och gode männen uppskatta och värdera den kostnad, som med flyttningens verkställande är förenad, hvarvid afseende i synnerhet bör fästas, dels å beskaffenheten af de hus, den utflyttade lemnar, såsom om de äro bristfällige, att ombyggnad ändock förestått, eller äro så goda och hafva sådant läge, att någon af de öfrige delegarne kunna vilja dem till större eller mindre del inlösa,…”

• 104 ”När skiftet å kartan är fullbordadt och alla skifteshandlingarne renskrifne, skall skiftesmannen, efter förut lemnad underrättelse om dagen, i gode männens och delegarnes närvaro, å marken, enligt kartans visning, utstaka den hvarje delegare tillfallne egolott och skilnaden lotterne emellan rörlägga med tjenliga råstenar i ändan af hvarje linje och i alla krökningar, samt vidare dem emellan med mindre stenar, eller stadiga träpålar, uti inrösningsjorden på hvarje tvåhundrade fot och i afrösningsjorden på hvarje sexhundrade fot och, då skilnadslinjerne äro kortare, på närmare afstånd, så att uti inrösningsjorden en och i afrösningsjorden två må finnas till hvarje linje..”.

• 104 ”…I skog skola derjemte skilnadslinjerne till fyra eller sex fots bredd upphuggas, dock icke förrän skiftet fastställt blifvit, så vida icke delegerne enhälligt det begära….”

• 105 ”När skiftesmannen på marken utstakat och rörlagt skiftet, samt anvisat delegarne deras egolotter, vare han skyldig att mot lösen, som, i fall den ej genast erlägges, genom kronobetjeningen, på skiftesmannens reqvisition uttagas bör, meddela delegarne alla under förrättningen förde protokoll och afslutade föreningar, jemte ego-, häfde- och delningsbeskrifningarne: …”
• 110 ”Den kostnad, som till skifte fordras, så till landtmätares och gode mäns aflöning, som till karte- och protokollslösen, äfvensom till handtlangning, skola, der är ej annorlunda serskildt stadgat, alla delegare, hvilkas egor dervid ingått, gemensamt vidkännas, …”

En måltidsrast i det fria